Jag blir förstås upprörd över små saker i livet men en sak gör mig bara sådär galet arg. Eftersom jag är lärare så kanske du kan gissa. jag blir skitarg över mobbning. Det är nog det värsta jag vet. att vi som är av samma sort. människor allihop kan behandla varandra på det viset. Jag blir arg på de som är mobbare förstås men ännu argare blir jag på alla de som bara ser på och inte gör något alls. De gör mig rosenrasande. Att man kan se på när andra blir dåligt behandlade, det gör mig jättearg och besviken på mänskligheten. Tänk på det att de som ser på är lika illa som de som slår eller retas.
Idag har jag plåstrat ihop min lille kille. Han börjar bli friskare. Svullnaden gick ned efter en kort skrittur upp till grannstallet. Jag ville inte rida så långt eftersom jag inte visste hur ont han hade. Veterinären skrev ut antiinflamatoriskt och smärtstillande och det var grymt bra. Så om några dagar ska nog min lille kille vara frisk igen. Eller liten förresten han är ju rätt stor. Det är iaf min äldsta häst som fått sparkskador i bunt. På vissa ställen ser man hinnorna, men det verkar läka fint med lite blåspray och aloe-vera och lite bandage på rätt ställe så är han nog som ny snart :-) Hoppas jag.
kram o gonatt
Bubblan
