5 juli 2011

Sommar o svåra samtal

Har varit på semester ett tag som ni kanske vet. Men nu är det dags att ta tag i saker. Ledigheten påbörjades i och för sig med mer ledighet. Jag styrde min lilla bil mot High Chaparall och tillbringade en riktigt trevlig helg där med goda vänner. Hem kom ett nytt bälte, ett par nya boots som är grymt svåra att få på men de är sköna :-) jag får helt enkelt töja ut dem lite. Sedan har jag beställt ett tävlingsträns till lillhästen inför den stora tävlingen vi ska iväg på i början av augusti.

Under helgen hamnade jag i ett mycket intressant samtal med en god vän. Jag tyckte rätt synd om honom men det kändes så gott att kunna vara där o stötta lite. Det hela verkar just nu ha löst sig riktigt bra dessutom. Jag fick ett gott råd av honom och igår bestämde jag mig att följa det. Jag har känt mig rätt förvirrad på sista tiden. Det har inte varit ett dugg skoj och jag har mått skit för att vara helt ärlig. Så igår tog jag tag i det hela, åkte hem till en god vän o lade korten på bordet. Det var SKITJOBBIGT att göra det men som tur är så är det här en fin människa med stort <3 så det gick långt över förväntan. Jag hade laddat för att säga det jag skulle och sedan springa därifrån. Men eftersom den här personen är både smart och klok så satt vi och pratade i över två timmar. Om allt möjligt. Jag blev så glad att det inte går att beskriva. Det hela slutade med att det i alla fall i min mage känns så mycket bättre och det känns som att jag är på gång att få en riktigt god ny vän. Det är bästa tänkbara utgångsläge och jag är såååååå glad. Puuh ibland borde man slå sig själv och göra saker direkt och inte vänta flera månader.

Idag blir det en tur till doktorn och sedan ska jag ut o köra lite. Får med mig en god vän tror jag och det känns jättekul. Nya dag, nya tag :-)
Kramar
Bubblan

1 juli 2011

Eclipse

Har precis sett tredje filmen i Twiligt sagan. Den är riktigt bra. Ska bli spännande att läsa boken sedan. Jag brukar normalt inte se filmer före jag läser boken men den här gången blev det så. Det var en vän till mig som hade alla böckerna i sin bokhylla och vi kom att prata om dem precis innan jag åkte på semester så då bestämde jag mig för att läsa dem. De är riktigt bra, kanske inte en super favorit men bra är de definitivt.

Idag har varit en smågalen dag. Jag kom hem vid alv fyra tiden i morse, såg ett meddelande om att min häst ev var sjuk. inte så kul så vid halv åtta var det bara att kasta sig ur sängen. Jag gav mig direkt ut i stallet där jag och en vän kastade runt lite höbalar för att få ordning i höförrådet. Sedan var det in och göra en handlingslista, for iväg till ICA och handlade. Sedan hem käka frukost och ut och köra min ena häst. Efter det var det en stunds lugn med familjen, passade på att ringa en massa samtal. Får ett spännande besök på måndag, ska bli kul att se var det leder.

Sedan var det av till en av mina vänner. Hon är verkligen en fantastisk människa. Jag har fått låna en helt fantastisk klänning av henne som jag ska ha på en tävling längre fram. Den är toklila och har en ursöt hatt som hör till. Ska modifiera lite så att det passar perfekt men det ska bli skoj. Hon är verkligen en fantastisk vän och jag är lika glad varje gång jag varit och hälsat på hos henne.

Sedan var det iväg och shoppa. Det blev lite bra grejer inköpta inför helgens äventyr. Det berättar jag mer om efter helgen så klart :-)

Sedan for jag hem och såg en film. den var bra men mitt fokus var lite försvunnet så jag for iväg till häst nr 2 för dagen. han fick en rejäl rykt och lite longering. Ska försöka rida honom imorgon. Längtar :-)

Dagens sista stopp belv hemma hos en god vän. Det är en sådan där vän som alltid ställer upp. För några år sedan var jag med om en bilolycka. Jag skadades inte alls men det var hemskt otäckt. En häst dog och en människa blev lite skadad. Dagen efter fick jag ett telefonsamtal av vännen. Det var oväntat eftersom vi inte står varandra så nära men det var liksom den första som hörde av sig. det betydde oerhört mkt för mig. Så idag passade jag på att lämna en liten blomma som ett mikroskopiskt tack för att den här personen alltid ställer upp. Sådana vänner är jag verkligen rädd om :-)

Vi passade på att ta en fika och blev sittande ganska länge. Jag trivs gott i den här personens sällskap och vi hamnade i ett djupt samtal. jag lyckades kläcka ur mig något som oerhört få människor vet om mig. Känns lite  jobbigt att prata om men idag gick det bra, jag brukar tycka att det här ämnet är svårt men det kändes helt ok att berätta.

När jag skulle gå påbörjade vi ett samtal. Jag fick en mycket märklig fråga av min vän som jag absolut inte kunde ge ett bra svar på. Otroligt frustrerande. Jag förstod inte ens varför jag fick den. Jag svarade bara : Och vad vill du att jag ska svara på det ? Det samtalet får vi avsluta en annan dag för jag var hungrig och ville hem. Jag är dålig på att komma med kluriga svar när jag är hungrig :-) Detta är en grej jag får ta tag i snarast, omgående. Hatar oavslutade samtal...

Ja så kan det vara, vissa dagar är frustrerande. Det här var en av dem. Men jag har fått mycket gjort.
Kramar Bubblan

27 juni 2011

Dagens bus!

Har varit o kört Jet-ski idag. Det var grymt roligt. Vantar pa att fa ite bilder fran det snart. Det var svarare an jag hade trott, mkt berodde det pa det sjukt stora vagorna. Det var flygtur.se kan man lugnt saga. Annars sa har det varit molnigt idag sa det har faktiskt gatt att vara ute i solen hela dagen. Solbrannan börjar bli fin. Kollade pa vadret hemifran o konstaterade att det kommer bli regnklader hela helgen i taltet. Kan bli lite jobbigt men det ska nog funka det med. Tur att jag har varldens basta regnrock. Lang o harlig.

Annars har det inte hant sa mkt idag. Men dottern börjar lara sig simma riktigt fint. Far bli simskola för henne i höst. Plus nat med hastar för det ar dags att hon lar sig. Viktigt att kunna nar man bor som vi gör. Nu vantar nagot sa absurt som mexikansk afton, kanns lite konstigt nar man ar i Turkiet. Men jag gillar mexikansk mat som tur ar :-)

Ha det bast!!!!
Kramar
Bubblan

26 juni 2011

Mer semester

Livet ar ratt gott nar man ar pa semester. Har varit pa ett stalle idag som heter Dim Chai. Det ar fantastıska droppstensgrottor. Mina ben darrade av hojden, jag som ar sa hojdradd. Men det gick fınt. Sedan for vi tıll en flod och kakade. Jag valde forell och det smakade fantastiskt. Det var kallt vatten i floden. 11-12 grader. Jag badade sa klart men det var kallt sa in i vassen. Tank att man kan bada kallare har an hemma. Det var ett motorcykel gang dar och de badade ocksa. Rıktıgt kul att se dem bada i sina jeans.

Jag blir för övrigt helt galen pa tangentborden har i Turkiet. Men det ar kul att kunna skriva ett par rader till vannerna dar hemma. Funderar lite pa livet som vantar nar jag kommer hem igen. Ska fara till Chappen. jag langtar ju efter det varje ar. Sa aven i ar. Kravs lite planering men pa fredag bar det av. Lite trist att ingen av vannerna hemma verkar hanga pa utan att jag far möta upp ganget dar nere men sa kan det vara. Varre saker har hant. Kul ar det hur som helst.

För er som ınte vet vad jag talar om sa lagger jag en lank har:
http://www.teamrhc.se/

Na nu vantar lite kalas och en drink vid polen. Hoppas ni andra inte regnar bort helt o hallet dar hemma. Saknar er allıhop <3
Kram
Bubblan
PS Bilder fran semestern kommer sa klart nar jag kommer hem igen :-)

25 juni 2011

Brev fran Turkiet

Sa var det antlıgen dags för semester. Man kan lugnt saga att det behovdes. Har ar tangentbordet lite annorlunda sa texten ser lite konstig ut.

Sista dagen innan vi akte sa skadade min hast sig. kanndes sa dar bra nar man ska aka bort. Men tack vare mına fantastıska vanner sa kanndes det lite battre. Hade precis flyttat tıll ett superfint sommarbete dar det kanns som om att vi kommer trivas hur bra som helst. De snalla hyresvardarna ryckte bokstavlıgt talat ut med blıxtens hastıghet nar hasten skadat sig. Hur bra kanns inte det?

Sen var det bara att fixa allt innan avresan. Akte hem till en van for att lamna lite papper pa kvallen och damp ned ı hans fotolj. Det var ett under att jag over huvud taget kom upp ur den for sa trott var jag. Jag lipade hela vagen dit och hela vagen hem sa trott var jag. Tur att man har vanner :-)

Sen kom vi iallafall ivag. Resan gıck fınt och det var chockande varmt nar vı klev av planet. 40 grader, helt galet. Chaufforen som korde oss tıll hotellet var helt galen och struntade helt i allt vad trafikregler heter. Han korde fort och fel. Sedan hıttade han ınte tıll hotellet trots att vı satt o pekade vılken vag han skulle kora. Till sist blev vı rıktıgt arga och da lyssnade han pa oss. Vi typ skrek vart han skulle kora. Da hade vi kort runt i en extra halvtimma eller nat. Galet var ordet.

Hotellet ar fint och vı bor sa nara stranden. Vagorna ar jattehöga och vi slas ikull av dem hela tiden. Lite laskigt. Man tanker pa de som varit med om tsunamin nar man blir radd for en tva meters vag. Stackars manniskor.

Maten ar god och jag börjar fa lite farg. Men anda sa langtar man hem lite. Det ar första gangen pa 20 har som jag inte har folkdrakt pa mıg pa mıdsommar. Kanns konstıgt. Nasta ar far det blı extra mycket av allt midsommarfirande tror jag.

Saknar er darhemma. Kramar ı tokstora buntar till er allihop.
Bubblan
PS Pussa pa mına hastar fran mıg...

11 juni 2011

Brev!

Det här kommer att bli ett lite annorlunda inlägg, jag har varit hos en vän till mig idag. Hon gav mig rådet att skriva ett brev och sedan slänga det, jag tänkte lite annorlunda så jag skriver det här istället. Brevet handlar om hur jag haft det på mitt jobb det här året.


Bästa Du!
Jag älskar mitt jobb. Det är det bästa jag någonsin gjort att bli lärare, det känns så RÄTT!!!! Jag vet att jag kan förändra ungdomars vardag och framtid till det bättre. Det är jag bra på. Jag ville bli lärare redan som mycket liten. Grannarnas barn blev redan tidigt utsatta för mina lärarfasoner. Jag lärde någon eller några att läsa lite redan som mycket ung. Viljan att bli lärare var det enda som fanns där. Visst drömde jag som många andra att bli ridlärare, cirkusprinsessa och veterinär, men innerst inne visste jag att det var lärare jag skulle bli.

Min egen skolgång var inte den allra bästa, jag blev slagen, misshandlad både fysiskt och psykiskt från förskolan till sista året i gymnasiet. Lärarna såg det men gjorde ingenting. De såg när jag blev sparkad ned för trappor, slängd in i stenväggar med huvudet före, fick en kockkniv mot halsen, sparkad, slagen och skriken glåpord efter. Jag visste redan då att så här får det inte vara och man kan som vuxen och lärare göra ganska mycket för att förhindra att det händer. Jag visste att om jag började att förändra skolans värld så skulle i alla fall några elever få det bättre.

Så har jag fortsatt att utbilda mig och jobbat på att hjälpa olika unga människor till en bättre vardag i skolan. Ibland går det bra och ibland kommer vi bara ett litet steg på vägen. men i alla fall ett litet steg.

I höstas började jag på en ny skola. Det är hemskt roligt att jobba där, men vissa saker förvånar mig. Jag har aldrig varit med om att bli så respektlöst bemött. Jag är inte van att elever pratar rakt ut och inte tystnar när man säger till dem både en och flera gånger. Jag är inte van att man som elev fullständigt ignorerar att göra de arbetsuppgifter man får. Att man som elev kan slå och sparka på en lärare. Hade det varit utanför skolans värld hade jag nog slagit tillbaka men i skolans värld får jag knappt säga ifrån för då blir man anmäld. Så i skolans värld spelar mina blåmärken som lärare ingen roll. I år har jag blivit utsatt för att elever utsätter sig för direkt fara i min sal och fullständigt struntar i att lyssna när jag säger till dem att de kan skada sig allvarligt eller dö av sitt beteende. Då är det mitt fel att att jag blir arg och det är jag som får skit för det. Jag får skäll för att jag kräver att eleverna ska göra sina uppgifter så att de når målen. När de sedan inte når målen så är det också mitt fel.

Föräldrar som ringer och skriker åt mig i telefonen förväntas jag bemöta med vänlighet och glädje, de förväntas alltid ha rätt och jag förväntas vara den onda människan.Vad jag säger eller gör ska granskas utifrån ett misstänksamt perspektiv. Jag förväntas alltid göra fel och vara den sämsta läraren som finns. Jag förväntas få sparken, Föräldrarna kan hota mig till livet och jag förväntas acceptera det som en del av mitt jobb. De kan ringa hem till mig när som helst och skälla, extra gärna en sen fredagskväll. Det är en del av mitt jobb, för jag är LÄRARE. Sedan ska jag helst ha så låg lön som möjligt och ha tusen arbetsuppgifter. Men...

...vad vill ja då.
Är det någon som har frågat mig?
Nej!
Är det någon som bryr sig om vad jag känner eller tycker?
Nej!
Är det någon som tror på mig och min version av historien?
Nej!
Är det någon som vill höra min version?
Nej, absolut inte!!!!!

Jag vill... att mina elever ska lyckas med sina studier, jag vill att de ska nå målen i sina ämnen. Kunde jag skulle jag sätta MVG på alla elever. För jag tycker de är fantastiska. Jag hatar att skälla på elever. Det är det värsta jag vet. jag vill vara en snäll lärare och jag är det när jag får chansen, så ge mig den chansen! Jag hatar att höja rösten, men  ser inte någon utväg. Jag får panik när jag inser att mina elever är på väg mot att inte nå målen bara för att de inte vill eller orkar. Jag älskar att hjälpa mina elever. Jag älskar att ge dem stöd, lyssna på dem och komma med ett och annat gott råd. Lite små historier om hur tokigt livet kan vara och vad man kan göra åt det. Men just nu får jag inte den chansen. Jag ges inte chansen att vara varken snäll eller omtänksam. Paniken byggs upp inom mig och jag ser ingen utväg. Jag vill bara ge upp och försvinna upp i ingenting. Jag prövar alla vägar men hittar ingen väg ur min labyrint. Andningen blir ansträngd, jag får inte luft. Jag river mina händer blodiga inombords när jag försöker klättra upp ur livets hårda, mörka brunn. Men jag kommer inte över kanten.

Vad är vägen framåt?
Det vet jag inte.
Hur kommer jag vidare?
Det vet jag inte.
Hur kan jag hjälpa dem som inte vill bli hjälpta?
Det vet jag inte.
Hur kan jag få dem att lyckas som inte inser att de håller på att misslyckas?
Det vet jag inte.

Men ett vet jag jag tänker inte ge upp. Jag hoppas på lite hjälp från de som står eleverna nära. Jag hoppas att jag ska hitta min inre styrka tills i höst och ladda för att förklara ytterligare en 1000:de gång att jag vill finnas där och hjälpa dem att lyckas i sina liv.

Jag ger aldrig upp. Nu är det min tur att stå stark i livet, kliva på med starka steg med moln under fötterna och gå vidare in på ett nytt moln, en ny stig. Framåt! Uppåt! Jag vill, jag kan, jag ska!!!!
Bubblan

PS Lägger med en låt som spelades massor på niornas fest förra året. Vi dansade och hade himla kul. den kvällen glömmer jag ALDRIG! <3 <3 <3

ghttp://youtu.be/h3S4dBk4E1g

2 juni 2011

Uppdatering!

Jo jag vet att jag skrivet lite sällan men det har varit mycket nu. det känns som att jag jobbar alldeles för mycket trots att jag ska bara jobba 25 %. Det blir två alldeles för långa dagar varje vecka och det känns som att man aldrig blir färdig. Det bara hopar över mig om vi säger så. Har påbörjat städningen av salen, det är så skitigt och stökigt att man helst vill gråta. Materialet är nästan slut och det jag har beställt verkar ha försvunnit på vägen. Känns INTE bra. Vårt system för att beställa saker är krångligt och jättesvårt. Grrr.

På hemmaplan har det varit hur mycket städning som helst. Hela huset är jättevälstädat från topp till tå. Vi har ju nästan 300 kvadratmeter hus så det tar ju ett tag att fixa det. Jag har rensat ur garderoberna i hela huset, slängt massa gamla kläder som inte passar längre. Det känns jättebra.


Sedan har jag haft det stora nöjet att fylla år. Då passade jag på att baka lite tårtor. Det blev två till likadana. Men de är inte med på bilden. Det är kul att göra tårtor från grunden, med egen gjord marsipan och alltihop. Jag börjar bli riktigt bra på det är. Igår kväll bakade jag ytterligare en jordgubbstårta eftersom jag får fint besök idag. Tyvärr kommer inte min lillebror men gott och väl min kära vänn och han är värd en tårta alla gånger. han ska hjälpa mig att fixa min vagn som krånglar lite med bromsarna. Hoppas att han kan fixa den, man vet ju aldrig. Men det tror jag nog han kan. Det är så gott att ha vänner som alltid ställer upp när man behöver hjälp, fast jag hoppas att jag också är sådan. 

På hästfonten så är det planering och full fart. På måndag ska jag tävla med lillhästen i körning. Vi håller på att trimma in oss inför höstens tävling. Dessutom verkar det som att vi får en egen liten hejarklack med oss så det känns jättekul. Alltid härligt att ha vännernas stöd. Jag är lite nervös för just nu så krånglar min lillkille massor. han viker huvudet åt höger och vägrar svänga åt höger. Kroppen åt vänster och huvudet åt höger. Det där med att gå rakt fram har han helt glömt. Det känns inte jättebra. Sedan fick han för ssig att han skulle stegra sig i vagnen och sparka bakut samtidigt. Det var inte så roligt eftersom jag körde ensam. Jag får försöka köra lite i helgen så vi har trim på det där innan måndagens tävling. Tänk så skönt att vi har en så lång och ledig helg.  

Storhästen håller jag på att plocka upp lite i kondition. Han har tappat en del nu när jag varit sjuk så nu jobbar vi på det igen. Jag försöker rida lite mer och träna honom så att han orkar och kan lite mer. Det känns roligt och kanske vi komemr iväg och tävlar lite i höst. Drömma kan man ju iallafall. Nä nu ska jag äta frukost och göra ett ryck med sista städningen. 
Ha en fantastisk dag och flyghelg :-)