Konsten att förbereda sig!

Jag är en rätt målmedveten människa. I två år har jag haft en plan, en hemlig plan. Jag tror egentligen bara det är min man och min kompis sara som fattat hur målmedveten jag har varit. Sen får vi ju se om målmedvetengheten har hjälpt ;-)

Nå vad är det för hemlig plan jag har haft då. Jo jag har en liten söt häst här hemma. han är av en speciell ras som det inte finns så många av i Sverige. I övermorgon är det SM för hans ras. Jag har tränat stenhårt och kört in honom alldeles själv. sedan har jag kört för en i landslaget i körnig och tränat kontinuerligt. Plus att jag haft en annan tränare i körning också. Han som är med i landslaget tror att jag kommer vinna SM om fem år om jag fortsätter så här och det får väl ses som ett gott betyg. Vi har varit iväg på små tävlingar där våra resultat inte har registrerats och det har gått bättre gång för gång. Sista gången körde vi på medelsvår tid i precisionskörningen :-) Så fort går det och i maratonkörningen kör vi fortast av alla nybörjarna. Det är så vår tränare skäller på oss för att vi kör för fort :-) Stort tack till T och H för all hjälp med körningen så här långt.

Sedan har vi tränat ridning för tre härliga tränare. Inte så mkt men några pass har det allt blivit. Tack snälla P och A för hjälp och till fantastiska M som skäller på mg så jag äntligen fattar. M som dessutom lät mig rida sin fantastiska tävlingshäst som vunnit SM i westernridning fler gånger än jag kan räkna till. Dessutom var vi iväg på en liten westerntävling i våras och kom femma av åtta ekipage. vi slog hästar som har utbildats av några av Sveriges främsta tränare. Jag som gjort jobbet själv känner mig ectra stolt. Snälla J lånade ut sin fina sadel till oss, utan den hade vi ju inte kunnat tävla.

L hjälper till med ridning lite nu och då på min lille buse och den hjälpen tackar vi ju inte nej till. Dessutom har vi min snälla medryttare L som hjälper till i vått och torrt. ibland tror jag att det mest är vått för hon lyckas alltid rida när det ösregnar.

Världens bästa hovis har vi förstås också som trollar på fina skor och håller ordning på fossingarna på lillkillen. Tack för att du finns och alltid hjälper till <3

Nåväl sen tränar vi förstås löshoppning för domaren som är på SM. Han är lyrisk och hästen hoppar 123 cm i kraftigt motljus. Lika högt som hästar som är 15 cm högre än honom. Stolt matte är ordet :-) Vi har fått stränga order att komma på SM av domaren så dit åker vi så klart :-) Jag misstänker att han gillar min lilla häst :-)

Sedan har vi snällaste C som hjälper till och visar hur man ställer upp sig snyggt när det är utställning. Vi kämpar på så gott vi kan men det är inte alltid det blir bra. Men vi försöker iaf :-)

Rätt foder har vi jobbat med att hitta o A.K hjälper till med det. det känns bra och min häst ser fin ut i päls och hårrem.

Mer förberedelser än så här kan man nog inte göra. Många kommer med goda råd och glada tillrop. Tusen tack till er allihop ingen nämnd och ingen glömd <3 <3 <3

Så nu är det bara till att köra så tömmen ryker med våra fina kläder som M sponsrat oss med. Lila, svarta och blå kommer vi synas väl.

Kram på er allihop.
TACK!


/ Bubblan

Sommar o svåra samtal

Har varit på semester ett tag som ni kanske vet. Men nu är det dags att ta tag i saker. Ledigheten påbörjades i och för sig med mer ledighet. Jag styrde min lilla bil mot High Chaparall och tillbringade en riktigt trevlig helg där med goda vänner. Hem kom ett nytt bälte, ett par nya boots som är grymt svåra att få på men de är sköna :-) jag får helt enkelt töja ut dem lite. Sedan har jag beställt ett tävlingsträns till lillhästen inför den stora tävlingen vi ska iväg på i början av augusti.

Under helgen hamnade jag i ett mycket intressant samtal med en god vän. Jag tyckte rätt synd om honom men det kändes så gott att kunna vara där o stötta lite. Det hela verkar just nu ha löst sig riktigt bra dessutom. Jag fick ett gott råd av honom och igår bestämde jag mig att följa det. Jag har känt mig rätt förvirrad på sista tiden. Det har inte varit ett dugg skoj och jag har mått skit för att vara helt ärlig. Så igår tog jag tag i det hela, åkte hem till en god vän o lade korten på bordet. Det var SKITJOBBIGT att göra det men som tur är så är det här en fin människa med stort <3 så det gick långt över förväntan. Jag hade laddat för att säga det jag skulle och sedan springa därifrån. Men eftersom den här personen är både smart och klok så satt vi och pratade i över två timmar. Om allt möjligt. Jag blev så glad att det inte går att beskriva. Det hela slutade med att det i alla fall i min mage känns så mycket bättre och det känns som att jag är på gång att få en riktigt god ny vän. Det är bästa tänkbara utgångsläge och jag är såååååå glad. Puuh ibland borde man slå sig själv och göra saker direkt och inte vänta flera månader.

Idag blir det en tur till doktorn och sedan ska jag ut o köra lite. Får med mig en god vän tror jag och det känns jättekul. Nya dag, nya tag :-)
Kramar
Bubblan

Eclipse

Har precis sett tredje filmen i Twiligt sagan. Den är riktigt bra. Ska bli spännande att läsa boken sedan. Jag brukar normalt inte se filmer före jag läser boken men den här gången blev det så. Det var en vän till mig som hade alla böckerna i sin bokhylla och vi kom att prata om dem precis innan jag åkte på semester så då bestämde jag mig för att läsa dem. De är riktigt bra, kanske inte en super favorit men bra är de definitivt.

Idag har varit en smågalen dag. Jag kom hem vid alv fyra tiden i morse, såg ett meddelande om att min häst ev var sjuk. inte så kul så vid halv åtta var det bara att kasta sig ur sängen. Jag gav mig direkt ut i stallet där jag och en vän kastade runt lite höbalar för att få ordning i höförrådet. Sedan var det in och göra en handlingslista, for iväg till ICA och handlade. Sedan hem käka frukost och ut och köra min ena häst. Efter det var det en stunds lugn med familjen, passade på att ringa en massa samtal. Får ett spännande besök på måndag, ska bli kul att se var det leder.

Sedan var det av till en av mina vänner. Hon är verkligen en fantastisk människa. Jag har fått låna en helt fantastisk klänning av henne som jag ska ha på en tävling längre fram. Den är toklila och har en ursöt hatt som hör till. Ska modifiera lite så att det passar perfekt men det ska bli skoj. Hon är verkligen en fantastisk vän och jag är lika glad varje gång jag varit och hälsat på hos henne.

Sedan var det iväg och shoppa. Det blev lite bra grejer inköpta inför helgens äventyr. Det berättar jag mer om efter helgen så klart :-)

Sedan for jag hem och såg en film. den var bra men mitt fokus var lite försvunnet så jag for iväg till häst nr 2 för dagen. han fick en rejäl rykt och lite longering. Ska försöka rida honom imorgon. Längtar :-)

Dagens sista stopp belv hemma hos en god vän. Det är en sådan där vän som alltid ställer upp. För några år sedan var jag med om en bilolycka. Jag skadades inte alls men det var hemskt otäckt. En häst dog och en människa blev lite skadad. Dagen efter fick jag ett telefonsamtal av vännen. Det var oväntat eftersom vi inte står varandra så nära men det var liksom den första som hörde av sig. det betydde oerhört mkt för mig. Så idag passade jag på att lämna en liten blomma som ett mikroskopiskt tack för att den här personen alltid ställer upp. Sådana vänner är jag verkligen rädd om :-)

Vi passade på att ta en fika och blev sittande ganska länge. Jag trivs gott i den här personens sällskap och vi hamnade i ett djupt samtal. jag lyckades kläcka ur mig något som oerhört få människor vet om mig. Känns lite  jobbigt att prata om men idag gick det bra, jag brukar tycka att det här ämnet är svårt men det kändes helt ok att berätta.

När jag skulle gå påbörjade vi ett samtal. Jag fick en mycket märklig fråga av min vän som jag absolut inte kunde ge ett bra svar på. Otroligt frustrerande. Jag förstod inte ens varför jag fick den. Jag svarade bara : Och vad vill du att jag ska svara på det ? Det samtalet får vi avsluta en annan dag för jag var hungrig och ville hem. Jag är dålig på att komma med kluriga svar när jag är hungrig :-) Detta är en grej jag får ta tag i snarast, omgående. Hatar oavslutade samtal...

Ja så kan det vara, vissa dagar är frustrerande. Det här var en av dem. Men jag har fått mycket gjort.
Kramar Bubblan

Dagens bus!

Har varit o kört Jet-ski idag. Det var grymt roligt. Vantar pa att fa ite bilder fran det snart. Det var svarare an jag hade trott, mkt berodde det pa det sjukt stora vagorna. Det var flygtur.se kan man lugnt saga. Annars sa har det varit molnigt idag sa det har faktiskt gatt att vara ute i solen hela dagen. Solbrannan börjar bli fin. Kollade pa vadret hemifran o konstaterade att det kommer bli regnklader hela helgen i taltet. Kan bli lite jobbigt men det ska nog funka det med. Tur att jag har varldens basta regnrock. Lang o harlig.

Annars har det inte hant sa mkt idag. Men dottern börjar lara sig simma riktigt fint. Far bli simskola för henne i höst. Plus nat med hastar för det ar dags att hon lar sig. Viktigt att kunna nar man bor som vi gör. Nu vantar nagot sa absurt som mexikansk afton, kanns lite konstigt nar man ar i Turkiet. Men jag gillar mexikansk mat som tur ar :-)

Ha det bast!!!!
Kramar
Bubblan

Mer semester

Livet ar ratt gott nar man ar pa semester. Har varit pa ett stalle idag som heter Dim Chai. Det ar fantastıska droppstensgrottor. Mina ben darrade av hojden, jag som ar sa hojdradd. Men det gick fınt. Sedan for vi tıll en flod och kakade. Jag valde forell och det smakade fantastiskt. Det var kallt vatten i floden. 11-12 grader. Jag badade sa klart men det var kallt sa in i vassen. Tank att man kan bada kallare har an hemma. Det var ett motorcykel gang dar och de badade ocksa. Rıktıgt kul att se dem bada i sina jeans.

Jag blir för övrigt helt galen pa tangentborden har i Turkiet. Men det ar kul att kunna skriva ett par rader till vannerna dar hemma. Funderar lite pa livet som vantar nar jag kommer hem igen. Ska fara till Chappen. jag langtar ju efter det varje ar. Sa aven i ar. Kravs lite planering men pa fredag bar det av. Lite trist att ingen av vannerna hemma verkar hanga pa utan att jag far möta upp ganget dar nere men sa kan det vara. Varre saker har hant. Kul ar det hur som helst.

För er som ınte vet vad jag talar om sa lagger jag en lank har:
http://www.teamrhc.se/

Na nu vantar lite kalas och en drink vid polen. Hoppas ni andra inte regnar bort helt o hallet dar hemma. Saknar er allıhop <3
Kram
Bubblan
PS Bilder fran semestern kommer sa klart nar jag kommer hem igen :-)

Brev fran Turkiet

Sa var det antlıgen dags för semester. Man kan lugnt saga att det behovdes. Har ar tangentbordet lite annorlunda sa texten ser lite konstig ut.

Sista dagen innan vi akte sa skadade min hast sig. kanndes sa dar bra nar man ska aka bort. Men tack vare mına fantastıska vanner sa kanndes det lite battre. Hade precis flyttat tıll ett superfint sommarbete dar det kanns som om att vi kommer trivas hur bra som helst. De snalla hyresvardarna ryckte bokstavlıgt talat ut med blıxtens hastıghet nar hasten skadat sig. Hur bra kanns inte det?

Sen var det bara att fixa allt innan avresan. Akte hem till en van for att lamna lite papper pa kvallen och damp ned ı hans fotolj. Det var ett under att jag over huvud taget kom upp ur den for sa trott var jag. Jag lipade hela vagen dit och hela vagen hem sa trott var jag. Tur att man har vanner :-)

Sen kom vi iallafall ivag. Resan gıck fınt och det var chockande varmt nar vı klev av planet. 40 grader, helt galet. Chaufforen som korde oss tıll hotellet var helt galen och struntade helt i allt vad trafikregler heter. Han korde fort och fel. Sedan hıttade han ınte tıll hotellet trots att vı satt o pekade vılken vag han skulle kora. Till sist blev vı rıktıgt arga och da lyssnade han pa oss. Vi typ skrek vart han skulle kora. Da hade vi kort runt i en extra halvtimma eller nat. Galet var ordet.

Hotellet ar fint och vı bor sa nara stranden. Vagorna ar jattehöga och vi slas ikull av dem hela tiden. Lite laskigt. Man tanker pa de som varit med om tsunamin nar man blir radd for en tva meters vag. Stackars manniskor.

Maten ar god och jag börjar fa lite farg. Men anda sa langtar man hem lite. Det ar första gangen pa 20 har som jag inte har folkdrakt pa mıg pa mıdsommar. Kanns konstıgt. Nasta ar far det blı extra mycket av allt midsommarfirande tror jag.

Saknar er darhemma. Kramar ı tokstora buntar till er allihop.
Bubblan
PS Pussa pa mına hastar fran mıg...

Brev!

Det här kommer att bli ett lite annorlunda inlägg, jag har varit hos en vän till mig idag. Hon gav mig rådet att skriva ett brev och sedan slänga det, jag tänkte lite annorlunda så jag skriver det här istället. Brevet handlar om hur jag haft det på mitt jobb det här året.


Bästa Du!
Jag älskar mitt jobb. Det är det bästa jag någonsin gjort att bli lärare, det känns så RÄTT!!!! Jag vet att jag kan förändra ungdomars vardag och framtid till det bättre. Det är jag bra på. Jag ville bli lärare redan som mycket liten. Grannarnas barn blev redan tidigt utsatta för mina lärarfasoner. Jag lärde någon eller några att läsa lite redan som mycket ung. Viljan att bli lärare var det enda som fanns där. Visst drömde jag som många andra att bli ridlärare, cirkusprinsessa och veterinär, men innerst inne visste jag att det var lärare jag skulle bli.

Min egen skolgång var inte den allra bästa, jag blev slagen, misshandlad både fysiskt och psykiskt från förskolan till sista året i gymnasiet. Lärarna såg det men gjorde ingenting. De såg när jag blev sparkad ned för trappor, slängd in i stenväggar med huvudet före, fick en kockkniv mot halsen, sparkad, slagen och skriken glåpord efter. Jag visste redan då att så här får det inte vara och man kan som vuxen och lärare göra ganska mycket för att förhindra att det händer. Jag visste att om jag började att förändra skolans värld så skulle i alla fall några elever få det bättre.

Så har jag fortsatt att utbilda mig och jobbat på att hjälpa olika unga människor till en bättre vardag i skolan. Ibland går det bra och ibland kommer vi bara ett litet steg på vägen. men i alla fall ett litet steg.

I höstas började jag på en ny skola. Det är hemskt roligt att jobba där, men vissa saker förvånar mig. Jag har aldrig varit med om att bli så respektlöst bemött. Jag är inte van att elever pratar rakt ut och inte tystnar när man säger till dem både en och flera gånger. Jag är inte van att man som elev fullständigt ignorerar att göra de arbetsuppgifter man får. Att man som elev kan slå och sparka på en lärare. Hade det varit utanför skolans värld hade jag nog slagit tillbaka men i skolans värld får jag knappt säga ifrån för då blir man anmäld. Så i skolans värld spelar mina blåmärken som lärare ingen roll. I år har jag blivit utsatt för att elever utsätter sig för direkt fara i min sal och fullständigt struntar i att lyssna när jag säger till dem att de kan skada sig allvarligt eller dö av sitt beteende. Då är det mitt fel att att jag blir arg och det är jag som får skit för det. Jag får skäll för att jag kräver att eleverna ska göra sina uppgifter så att de når målen. När de sedan inte når målen så är det också mitt fel.

Föräldrar som ringer och skriker åt mig i telefonen förväntas jag bemöta med vänlighet och glädje, de förväntas alltid ha rätt och jag förväntas vara den onda människan.Vad jag säger eller gör ska granskas utifrån ett misstänksamt perspektiv. Jag förväntas alltid göra fel och vara den sämsta läraren som finns. Jag förväntas få sparken, Föräldrarna kan hota mig till livet och jag förväntas acceptera det som en del av mitt jobb. De kan ringa hem till mig när som helst och skälla, extra gärna en sen fredagskväll. Det är en del av mitt jobb, för jag är LÄRARE. Sedan ska jag helst ha så låg lön som möjligt och ha tusen arbetsuppgifter. Men...

...vad vill ja då.
Är det någon som har frågat mig?
Nej!
Är det någon som bryr sig om vad jag känner eller tycker?
Nej!
Är det någon som tror på mig och min version av historien?
Nej!
Är det någon som vill höra min version?
Nej, absolut inte!!!!!

Jag vill... att mina elever ska lyckas med sina studier, jag vill att de ska nå målen i sina ämnen. Kunde jag skulle jag sätta MVG på alla elever. För jag tycker de är fantastiska. Jag hatar att skälla på elever. Det är det värsta jag vet. jag vill vara en snäll lärare och jag är det när jag får chansen, så ge mig den chansen! Jag hatar att höja rösten, men  ser inte någon utväg. Jag får panik när jag inser att mina elever är på väg mot att inte nå målen bara för att de inte vill eller orkar. Jag älskar att hjälpa mina elever. Jag älskar att ge dem stöd, lyssna på dem och komma med ett och annat gott råd. Lite små historier om hur tokigt livet kan vara och vad man kan göra åt det. Men just nu får jag inte den chansen. Jag ges inte chansen att vara varken snäll eller omtänksam. Paniken byggs upp inom mig och jag ser ingen utväg. Jag vill bara ge upp och försvinna upp i ingenting. Jag prövar alla vägar men hittar ingen väg ur min labyrint. Andningen blir ansträngd, jag får inte luft. Jag river mina händer blodiga inombords när jag försöker klättra upp ur livets hårda, mörka brunn. Men jag kommer inte över kanten.

Vad är vägen framåt?
Det vet jag inte.
Hur kommer jag vidare?
Det vet jag inte.
Hur kan jag hjälpa dem som inte vill bli hjälpta?
Det vet jag inte.
Hur kan jag få dem att lyckas som inte inser att de håller på att misslyckas?
Det vet jag inte.

Men ett vet jag jag tänker inte ge upp. Jag hoppas på lite hjälp från de som står eleverna nära. Jag hoppas att jag ska hitta min inre styrka tills i höst och ladda för att förklara ytterligare en 1000:de gång att jag vill finnas där och hjälpa dem att lyckas i sina liv.

Jag ger aldrig upp. Nu är det min tur att stå stark i livet, kliva på med starka steg med moln under fötterna och gå vidare in på ett nytt moln, en ny stig. Framåt! Uppåt! Jag vill, jag kan, jag ska!!!!
Bubblan

PS Lägger med en låt som spelades massor på niornas fest förra året. Vi dansade och hade himla kul. den kvällen glömmer jag ALDRIG! <3 <3 <3

ghttp://youtu.be/h3S4dBk4E1g