Vilka vänner man har!

Ja livet är verkligen en fantastisk gåva. Jag funderar ibland på hur bra allt ända varit, visst ibland är det kolmörkt och man simmar omkring i botten på brunnen och kan inte komma upp utan hjälp. Men idag har verkligen varit en riktigt bra dag. Började i och för sig med en slitig morgon då dottern väckte hela familjen. Jag som inte hunnit somna vid det laget fick då sova typ två timmar totalt i natt. Lite trött i huvudet var det sedan in i duschen, fixa till sig och åka iväg och fika med världens bästa lillebror. Ja om du kände honom så skulle du förstå att han verkligen är världens snällaste. Hade du hört vilka fantastiska julklappar han köpt till sin familj hade du förstått. Det är en av de mest omtänksamma människor jag känner. Jag berättade att jag skulle göra en glittrig säng till min dotter i julklapp. Genast kommer det -Äsch jag kunde ju lackat den åt dig om jag vore klar! an pluggar till billackerare och det där är så typiskt honom. Snäll, hjälpsam och sätter sig själv i sista rummet, alltid. Vi liksom hjälps åt att ta oss fram i livet. Det är så härligt att ha sådana vänner. Ovärderligt är nog ett bra ord.

Vi satt ia alla fall och fikade och efter en och en halv timma upptäckte jag vart tiden tagit vägen. eftersom jag hade en miljon andra saker att göra så var det bara att säga Adjö. Det känns alltid trist o säga hej till brorsan men för varje gång blir det lite lättare för jag blir mer och mer säker på att han inte kommer att försvinna ur mitt liv.

Kikade in på den närliggande ICA-butiken och uträttade ett ärende. Har hittat på ett lite bus, men det får jag berätta om efter jul om det blir avslöjat. Spännande, eller hur :-)Sprang på en gammal arbetskamrat och vi konstaterade båda att vi var lika glada att vår gamla chef sagt upp sig hastigt och  lustigt. Vi funderade båda på hur det kunnat gå så fort ;-)

Vidare för att köpa glittrigt tyg. Det kommer bli jättefint i dotterns rum. Hon är ju tre snart fyra år och den så kallade prinsessåldern har hon väl kommit in i :-) Undra om det finns mammor som inte gillar den? Jag älskar den åldern i alla fall. Man kan passa på att leva ut en del som man inte fick eller kunde när man själv var liten.

Sen hem och vända och ut på en härlig ridtur i skogen med nya hyresgästen. Jag har ju inte ridit min egen häst på flera veckor så det var verkligen jättekul! När jag kom hem lekte barnen och stallet var fixat. Så härligt är ordet :-)

Sen var jag tvungen att sova lite. Var så galet trött att det inte gick att hålla ögonlocken öppna med bästa vilja i världen. Sov i typ två timmar och sen iväg och julhandla. I affären sprang jag på flera gamla vänner. Det var kul att träffa dem allihop. Om nu bara dottern somnar så ska jag ta fram mitt trollspö och fixa till ett princessrum. Thi det är kul att kunna trolla!
Tack allihop för en fantastisk dag!
Kramar eran egen Bubblan

Livet går framåt, framåt!

Jag är en människa som insett vikten av att njuta av livet. jag är ju en rödhårig figur. Självvalt ska det sägas. Mina elever brukar undra om jag är hög på något. Nej på livet brukar jag svara samt att man har inte roligare än man gör sig. Jag tänker liksom att man får försöka njuta av det som är i livet medan man har det. Varje dag man får är en stor gåva och den blir vad du gör den till. Jag brukar tänka såhär när livet känns mörkt och det gör det egentligen just nu. Min mage gör ont varje morgon och jag oroar mig för en massa saker. Men sedan tänker jag att det där kommer ju ändå inte att hjälpa. Så då går jag vidare i min dag och tänker på annat och genast känns det lite bättre. Innerst inne vet jag nog att tegelväggen är nära. Men jag vill inte in i den. Den enda personen som kan plocka upp mig ur tegelhögen finns inte så nära som den personen gjorde tidigare och jag kan inte heller belasta den personen med mina små bekymmer. det är ju liksom jag som ska vara den starka och vägledande här och inte den personen.

Nåväl har köpt lite julklappar idag. Med dottern i högsta hugg med föresatsen att vi ska hjälpa tomten lite. Ett duplostall och en fin bok blev det. Hoppas hon uppskattar det.

Imorgon ska jag fara o fika med världens bästa brorsa. Känns lite konstigt och nervöst att träffa honom igen eftersom det var ett tag edan. Men jag tycker att det ska bli himla skoj. Ska bli kul o få sätta sig ner o prata lite om livet. Egentligen var det ju hans kompis jag lovade ta igenom grundskolan men spå blev det brorsan som fick mest hjälp och den som står mig allra närmast. Jag tror att han vet att jag alltid finns där vad som än händer. Att jag är en sådan där viktig vuxen som han alltid kan lita på. det känns gott att vara en sådan människa.

Tänk nu är det bara ett par dagar kvar till jul. Det ska bli kul att få umgås med familj och vänner. Ser mycket fram emot en planerad danskväll med några kompisar också. Nåväl det var allt babbel jag hade att bjuda på idag.
Kram Bubblan

Allmänt elände!

Har haft en tuff dag idag. Lilla dottern väckte mig av att hon höll på att kräkas. Fick snabbt väcka maken och be honom sanera sängen medan jag följde henne ner i källaren där vi har vårt badrum och ge henne en nattlig dusch. Två timmar senare var det studs upp och ut i stallet för att släppa ut hästarna. Sen var jag fantastiskt trött och vi somnade om till strax efter tio. Lillan kräktes igen och mer sanering blev det, sen passade katten på att spy ett par gånger samtidigt. Kändes sådär och jag funderade på om det var så att jag bytt bort mitt lärarjobb mot städjobb. Sen blev det till att trycka i henne vätska under hela dagen och ställa in alla aktiviteter i ett par dagar. Jag tror i och för sig att det var något hon ätit. Det var något i hennes köttbullar igår som var hårt så jag tror det var det. men vi tar det säkra för det osäkra. Här ska vi inte smitta någon. jag fick inte ens träffa min underbara hovis idag.

I hagen har det fungerat bättre än jag förväntat mig. Hästarna har delat sig två och två så alla får lite mat. Det fanns till och med mat kvar i foderstationen. Kändes hur bra som helst, äntligen lite ordning och reda :-)

Det som ärligt talat oroar mig mest just nu är min mage som protesterar högljutt. Känns som magsåret är på gång tillbaka. Vill inte att det ska vara så. Jag vill inte vara sjukskriven igen. Den här gången är räddningen mycket längre bort. De som räddade mig sist finns inte med i mitt liv på samma sätt. Känns oroligt.

På onsdag ska jag iallafall träffa lillebror och ta en fika. det ska bli grymt skoj. Jag saknar honom så. Ska bli spännande att se hur det gick med betygen och hur han mår och allt så. Räknar timmar och dagar tills dess. det är fantastiskt att ha världens bästa bror!!!!!
Nä nu är det filmtime och sovdags. Kan tipsa om Beauty & The beast serien som gick för massor med år sedan på SVT, den finns till delar på youtube och är en klar favorit just nu när livet känns lite tungt.
Kramar
Bubblan

Gamla vänner och nya!

Hallo dä ute. Idag har det verkligen varit stall för hela slanten. Vi släppte in den nya hyresgästens äst i hagen idag. Det var ganska lugnt eftersom vi inte släppte in lilleman först. Han fick vänta i skogshagen innan jag tog en tur med min körlärare. Det här med körning på det här sättet är verkligen helt nytt för mig. man kan ju göra massor med lite roliga och bra knep. Min körlärare känns verkligen superduktig och är rolig och trevlig, vilket gör mycket eftersom att man kör ju en stund varje gång:-) Känns så gott att äntligen få lite hjälp!!!

Sen fick lilleman äntligen komma ut i hagen o då sprang hästarna förstås en vända till men det var verkligen riktigt lugnt i hagen. De åt inte upp all mat för de var nog helt enkelt inte hungriga.

Mina nya hyresgäster är verkligen hur mysiga som helst och jag ser fram emot att ha dem här under våren, hoppas de stannar länge:-) Nu ska jag bara hitta en medryttare till min lite äldre häst också. Han behöver någon som rider honom lite mer än vad jag hinner.

Dagen avslutades med att jag somnade i soffan och missade Narnia filmen jag har velat se så länge. Fastnade i MI3 istället och den verkade bra. Så helt plötsligt dök det upp ett litet meddelande på min FB. En gammal elev som bara hörde av sig och sa att han saknade mina lektioner. Det känns riktigt gott att få sådana meddelanden. man blir ju glad i hela kroppen. han gick i en år 9 som gick ut i våras som jag blev någon slags bonusmentor för. De hade mig mer som mentor än sin egen mentor. ibland hör man ifrån dem så är och då blir jag så där grymt glad i hela kroppen. kommer säkert gå och le med hela ansiktet i ett par dagar över det för meddelandet. så stort tack för sånt!!!
Nä nu ska jag nog somna om igen, har så ont i magen att jag helst vill glömma allt. Men det är en ny dag på gården imorgon.
Kramar
Bubblan

Skolavslutning

ÄÄÄÄÄÄntligen var det slut på skolan för det här året. Ska man kort sammanfatta mitt år så har det varit rent grymt jobbigt. hade aldrig överlevt utan alla fina fantastiska människor jag har runt omkring mig. Både stora å små. Ett extra tack går ju förstås till mina hjärtegull, ja visst ja du vet ju inte vilka det är. Men det får jag berätta en annan gång. Fantastiska är de i vilket fall, det värsta är bara att jag saknar dem så grymt mycket.

Nåväl, bytt jobb har jag ju gjort, kul men jobbigt. Saknar vänner jag lämnat men älskar alla nya jag har funnit. Det var extra trist att inte få önska en av dem god jul eftersom den personen var på annat håll när jag hade haft chansen.

Skolavslutningen var jättejobbig, det var jobbigt att vara där. Jag kände mig ensam och utsatt och försökte hålla mig undan lite. det lyckades bra och det var jag glad för. Fick skäll av en förälder, för något som egentligen inte ligger på mig men vad gör man det är bara till att lyssna och le :-) Ibland är lärarlivet tufft.

Idag har jag varit och hälsat på en god vän. Det var trevligt och roligt. Massor med roliga samtal och historier. Vi har alltid så himla trevligt. Kul när det inte är vänner man ser varje dag. Då blir det extra mycket att prata om.

Sen kom jag till sist hem efter körning på förskräckligt hala vägar. Då kom våra nya hyresgäster efter en stund. Det känns så gott i magen. De verkar jättetrevliga och jag pratade med en annan vän om att de flyttat in idag. Hon visade sig känna dem ganska väl och sa att de är både trevliga och hjälpsamma, precis det min magkänsla säger också.
Nä nu måste jag faktiskt sova. Är helt galet trött, tack allihop för en härlig dag :-)
Kram
Bubblan

Snörvel, snörvel och syskonkärlek

Sista tiden har jag varit sjuk en hel del. Just nu snörvlar jag rätt mkt. Har fått en elak förkylning som vägrar ge upp, inte ens massa Alvedon verkar fungera. Jag är ju iofs helt emot sånt men ibland måste till och med jag ge med mig. Jag gillar inte att käka tabletter helt enkelt. Men nu har jag fått ge upp ett par dagar. Jag hade feberfrossa typ igår och idag med. Efter halva dagen gav jag upp och gick hem, ställde in sista utvecklingssamtalet. Ett jobbigt sådant också så det var rätt skönt.

Sen gick jag hem o toksov ett par timmar, men rösten låter som en kratta o jag känner mig inte alls pigg. Funderar på att vara hemma imorgon med så att jag blir frisk ordentligt. Jag känner mej rätt kass faktiskt. Länge sen jag var så här dålig, hostar gör jag också.

Skikcade ett litet SMS imorse till min bror. Han vekade bli glad. Jag typ bara skickade en liten hälsning. Så han vet att ajg tänker på honom. Ni som känner mig väl och läser min blogg vet att jag har ju ingen biologisk bror. Det är kanske lika bra att jag förklarar hur det här hänger ihop.

Förra läsåret hade jag en massa goa glada elever. Två av dem hjälpte mig gansa mycket med små saker. Fixa lite i salen och så. Trevligt och många goa glada skratt hade vi. Den ena av dem har en storebror. denna storerbror hjälpte jag när han skadat sig en gång för massa år sedan. Vi satt på sjukhuset i massor med timmar och då lovade jag denna storebror att ta hand om hans lillebor. Som du säkert fattar var förstås lillebror en av de eleverna som hjälpte mig.

Nåväl i början på vårterminen förra året fick jag blödande magsår. Jag blev jättesjuk o blev sjukskriven under två veckor. När jag sedan kom tillbaka så kom dessa två elever o fullkomligt kastade ig runt halsen på mig. De var så jätteglada att jag var tillbaka på jobbet. Just det där kom att betyda rätt mkt för mig. Jag fortsatte hjälpa dem med smått och gott. Fick dem att öka sin närvaro, räddade dem när de hitta på dumeter eller när det var bekymmer med andra ämnen än just mina. Vi hade kul och skrattade ofta. En av killarna, han utan storebror, kom att stå mig ganska nära. En dag kom det in en annan elev i salen när vi höll på att geja med något.
- Ni låter ju som två syskon sa eleven som kom in.
Vi båda blev alldeles tysta och sen skratta vi lite åt det hela. Men vi insåg nog båda att hon hade rätt.

I slutet på terminen skrev jag ett litet brev till de båda grabbarna och tackade för läsåret och för all hjälp jag fått. På det ena skrev jag under med din bonussyster ( och mitt namn )

Sedan den dagen så kommer det ofta meddelanden från "brorsan" och jag skickar från "syster". Det är en fin och speciell relation som jag är så glad över att jag har. Det är verkligen syskonkärlek mellan oss. det känns speciellt och roligt att ha någon som står en så nära, om man vet att man kan lita på. Han vet att han kan lita på mig i alla lägen, ett förtroende jag aldrig tänker bryta. Han vet att jag finns där i alla lägen, vad det än är, vart det än är och när det än är.

För ett tag sedan var hans mamma jättesjuk och vem var det då som ringde varje dag och kollade läget? Vem oroade sig, kunde inte sova och funderade en massa. Jo jag så klart. jag tror han tyckte jag var lite tjatig ett tag, men jag tror också att han tyckte att det var rätt gott att ha mig där om än på avstånd. hans riktiga familj hälsade så gott när vi hördes när hans mamma kommit hem. Så jag tror de uppskattade engagemanget.

Ja det är en ovanlig vän jag har men roligt är det. Roligare än någon kan förstå, tack för att du finns brorsan :-)
Kramar
Bubblan

Lysande utsikter!

Ja ibland blir lilla jag stolt över saker jag gör. Jag har ju kört in min ena lilla häst alldeles själv. Instruktionsbok hade jag inte och hjälp saknade jag. Jo det är ju förresten en liten lögn för jag hade hjälp i en kvart att få selen på rätt ställe, jag hade ju ingen som helst aning om hur jag skulle sätta fast den :-)

Nåväl i helgen gick jag en liten kurs för en duktig körtränare. jag bekände färg genast genom att avböja all tänkbar hjälp med att ta mig in i ridhuset. Det gick fint o jag hade säkert tre centimeter på varje sida om vagnen till godo. Sen hälsade jag glatt på tränaren och berättade att jag tänkte vinna svenska mästerskapen för min hästs ras till sommaren, hästen är tre år gammal. Han skratta lite och skakade på huvudet. Han såg verkligen ut som han funderade på vilken sorts galning jag var.

Nåväl jag gav mig ut på fyrkantsspåret och körde. Tränaren frågade flera gånger hur gammal hästen var och om det var jag som ägde honom. Han undrade om jag stött på några problem under inkörningen. -Nej svarade jag. Han gav exempel på en massa otäcka saker som kan hända under inkörning och jag svarade: -Nej, det har inte hänt. Sen gick tonläget upp och han nästan skrek men några problem har du väl råkat ut för. -Nej, svarade jag förstås. Sen fick vi lite hjälp med hur jag skulle få hästen att gå i form. Det gick bra det också. Tränaren trodde att hästen skulle sticka vilken sekund som helst. Men jag känner ju min kille så jag var inte så orolig. Efter typ tusen frågor om hästen verkligen var bara tre år konstaterade tränaren att han inte visste vad han skulle göra med mig. Han vågade inte pressa oss mer, jag tyckte att det var bra för ett första pass men nästa gång vill jag nog ha lite mer press. Ska se om jag kan visa lite av vad vi egentligen kan. Vi fick ju inte visa hälften:-) Tränaren skulle dö om han såg hur jag kör ute i skogen. Då är det full fart i S-kurvor utan några som helst problem. Men det är inget jag pressar fram, vi bar kan det liksom. jag är ju orädd så jag bara kör.

Sen fick vi skritta av men jag passade på att galoppera lite också bara för å visa att det kan vi ,med. Tränaren liksom bara suckade, han trodde nog inte att vi kunde det heller. Men det är ju inget problem för oss :-) Han berömde mig en massa och sa att jag ar en väldigt vacker häst. Att han trodde att om fem år så kommer vi att kunna tävla fullt ut i Sverige. Jag sa inte att vi inte har det som mål, men det var ju skoj att höra :-) Mot slutet lät han inte heller så tveksam till våra mål. Jag passade ju på att berätta att hon som vann i somras hade kört sin häst tolv gånger, jag har kört min i ett år lite drygt. Nu och sen har jag ju en bra o vettig tränare också :-) Livet känns helt enkelt toppen. Jag är riktigt stolt över min fina häst och mig själv också förstås. känns som att jag gjort ett riktigt bra jobb :-)
Kram
Bubblan