Dag 23 Mitt hem

Jag bor ju som du kanske vet på en gård på landet någonstans i Sverige. jag har ridit på den här gården som ung och min gamla sköthäst ligger faktiskt begravd i trädgården. det var inte jag som gjorde det utan ställets gamla ägare. Min morfar har bott i granngården men jag är uppvuxen ett par mil härifrån.

Vi har 9 ha mark med lite ängar och skog blandat. Huset har vi byggt själva och stallet har jag ritat. Stallet är faktiskt mitt fjärde husbygge så jag har lite rutin på det där med att bygga hus. Men egentligen är väl hemmet där man känner sig hemma. Jag känner mig hemma där jag har människor runt omkring mig som gillar mig. Det har jag ju här hemma och därför känns det som mitt hem. Men saker och djur gör också att det känns som ett hem. Jag har ju mina katter, min gosiga vovve, mina härliga hästar och så. det gör att det här är migg hem men jag skule nog känna mig lika hemma någon annanstans. Jag vill dock inte flytta igen i första taget. Det finns bara en enda sak som kan får mig att flytta, större mark och ett ridhus :-)
/ Bubblan

Dag 22 Det här upprör mig

Jag blir förstås upprörd över små saker i livet men en sak gör mig bara sådär galet arg. Eftersom jag är lärare så kanske du kan gissa. jag blir skitarg över mobbning. Det är nog det värsta jag vet. att vi som är av samma sort. människor allihop kan behandla varandra på det viset. Jag blir arg på de som är mobbare förstås men ännu argare blir jag på alla de som bara ser på och inte gör något alls. De gör mig rosenrasande. Att man kan se på när andra blir dåligt behandlade, det gör mig jättearg och besviken på mänskligheten. Tänk på det att de som ser på är lika illa som de som slår eller retas.

Idag har jag plåstrat ihop min lille kille. Han börjar bli friskare. Svullnaden gick ned efter en kort skrittur upp till grannstallet. Jag ville inte rida så långt eftersom jag inte visste hur ont han hade. Veterinären skrev ut antiinflamatoriskt och smärtstillande och det var grymt bra. Så om några dagar ska nog min lille kille vara frisk igen. Eller liten förresten han är ju rätt stor. Det är iaf min äldsta häst som fått sparkskador i bunt. På vissa ställen ser man hinnorna, men det verkar läka fint med lite blåspray och aloe-vera och lite bandage på rätt ställe så är han nog som ny snart :-) Hoppas jag.
kram o gonatt
Bubblan

Dag 21 Mina dåliga sidor

Min sämsta sida är nog att jag pratar typ jämt. För tillfället är jag rätt tyst, eftersom mina stämband lagt av. Jag har ju en gammal skada på dem. Inte så kul men det blir bättre och bättre dag för dag. Andra dåliga sidor är att jag kan bli tokarg hur lätt som helst men det har med min diabetes och min panikångest att göra. Blodsockerfall är ingen höjdare för humöret om vi säger så. Sista dåliga gejen för nu är nog min fullständiga brist på tålamod. Har typ -25 på en skala mellan 1-5:-)

Idag var ingen bra dag. Min äldsta häst har fått sitt ben fullständigt söndersparkat. Stora sår över hela benet. Känns sådär skoj, imorgon blir det veterinären iaf. Det blir nog bra, hoppas bara att jag hinner med allt annat jag lovat att göra imorgon. Är inte jätteorolig för det ser fint ut men lite medicin till grabben skulle nog inte skada.
Kram Bubblan

Dag 20 Mina förebilder

Mina förebilder är nog inte så många men en av dem är han som rider på bilden. Kanske kan du gissa vem det är men gör inte det vi låter honom får vara lite anonym också. Det är iaf en av de som jag brukar träna för , nu var det i och för sig länge sedan men jag kommer alltid tillbaka. Kanke på god av hans stora lugn, goda humör och förmåga att alltid säga sanningen oavsett om man vill hör den eller ej. Dessutom är han himla snäll. Nu för tiden vågar jag ju till och med heja på honom men i början var jag så blyg att jag inte fick fram ett ljud knappt. det har gått över nu som tur är :-)

En annan förebild är min gamla slöjdlärare, han var sådär lugn och snäll. han kunde massor, inspirerade oss elever. Han kunde sitt ämne och brann för det. Många är de som varit på studiebsök i hans fantastiska sal. Inspirerats av alla idéer och grejer. En härlig pedagog och inspiratör.
/Bubblan

Dag 19 Detta ångrar jag

Oj om jag skulle skriva allt jag ångrar skulle vi hålla på ett par dagar. Ibland ångrar jag att jag inte var mer envis när det gällde mitt gymnasieval. Jag ville så gärna plugga nån hästutbildning men det fick jag inte. Det kan jag bli lite sur över. Ibland ångrar jag att jag inte tog mod till mig att berätta för den där alldeles specielle killen att jag älskade honom. jag har fått reda på i efterhand att han gillade mig och det kan göra mig lite sur på mej själv. Ibland blir jag arg över att jag inte tjatade mer på mina föräldrar så jag fick en egen häst som tonåring, jag hade nog mått bättre då. men innerst inne så är det ju egentligen ingen idé att gå runt och ångra saker. Jag försöker släppa saker som jag känner att jag ångrar. Det är INGEN ide att gå omkring å ångra grejer. Det mår man INTE bättre av.
/ Bubblan

Dag 18 Ett pinsamt ögonblick

Vet du vad jag har lärt mig av livet? Jag gör bort mig nästan hela tiden, gör vi inte alla det. Visst kommer man ihåg när man skrek i affären att varför kostar den här dragkedjan som borde kosta 20 kr 70 kr o inser att damen i butiken talar med kvinnan bredvid mig. Eller varför inte när jag frågade en av Sveriges mer kända cowhorseryttare vilka ridgrenar han sysslade med. Han bevärdigade sig inte ens med att svara, säger mer om honom än om mig. Eller alla andra tusen gånger man gjort bort sig lite här och där. Varför inte rusa in efter sin häst på en av Sveriges mest fullsatta arenor med kläderna viftande åt alla håll och skrika på sin häst. Visst, pinsamt men också roligt. Det får folk att le och vad är väl bättre än att le eller ännu hellre att få andra att göra det. Vet du vad, jag bjuder på att jag gör bort mig och jag är stolt över det, för det visar att jag är mänsklig :-)

Idag har iaf dottern haft födelsedagskalas och jag glömde ta en enda bild. Lite sur för det men mest arg är jag nog för att min röst klappat ihop helt så nu är det fullständig tystnad som gäller ett par dagar. Skönt för mig och för alla andra också;-) Jag som är en sån pratkvarn i vanliga fall :-)
/Bubblan

Dag 17 Barndomsminne

Det finns massor av barndomsminnen att berätta om men ska man berätta alla kan vi inte hålla på här för det kommer ta en evighet. Först och främst ska man nog berätta att min barndom var ganska tuff. Jag var rätt mycket mobbad i skolan och antalet vänner var inte många de första åren.

Mitt barndomsminne är inte ett utan många. Vi hade en skog där jag växte upp. Den skogen var helt fantastisk. Många små vindlande bäckar i lummig grönska. Härliga vitsippsbackar med gröna träd. Alla lekar jag lekt där, alla fötter som badats till de blivit iskalla. Ljuvligt. Jag hoppas att mina barn också ska lära sig att älska skog och mark och den fantastiska möjlighet vi har här i Sverige att besöka den. Så mitt barndomsminne är skogen. dessutom bidrager jag med lite bilder på min barndoms skogar :-)

Min dotter o vår hund på besök i mammas barndomsskog